Karpaltunnelsyndrom innebär att en nerv i handleden kommer i kläm, vilket kan orsaka domningar, stickningar och smärta i handen och fingrarna. Besvären märks ofta på natten eller när du använder händerna under längre perioder. Med rätt avlastning, ett anpassat handledsstöd och försiktiga rörelseövningar kan vissa symtom lindras.
Har du vaknat mitt i natten med en domnande hand? Eller känner du stickningar i tummen och fingrarna när du arbetar vid datorn? Det kan vara tecken på karpaltunnelsyndrom, ett vanligt besvär som påverkar nerven i handleden.
Problemet kan göra vardagliga aktiviteter besvärliga. Att hålla i en kaffekopp, knäppa knappar eller skriva på mobilen kan plötsligt kännas svårare. Lyckligtvis finns det flera sätt att hantera besvären.
Här går vi igenom varför karpaltunnelsyndrom uppstår, vilka symtom du bör känna till och vilka övningar och behandlingar som kan vara aktuella.
Vad är karpaltunnelsyndrom?
Karpaltunnelsyndrom är ett tillstånd där medianusnerven, som passerar genom en smal kanal i handleden, utsätts för tryck.
Karpaltunneln är en liten passage som bildas av handledens ben och ett kraftigt ledband. Genom denna kanal går både medianusnerven och flera senor som hjälper dig att böja fingrarna.
Medianusnerven har en viktig uppgift. Den förmedlar känsel från delar av handen och hjälper till att styra vissa muskler vid tummen.
När utrymmet i tunneln minskar kan nerven bli klämd. Det leder ibland till stickningar, domningar och smärta.
Besvären kan utvecklas långsamt. Till en början kanske du bara märker att handen känns konstig när du vaknar på morgonen. Efter hand kan problemen även uppstå under dagen.
Karpaltunnelsyndrom kan drabba en eller båda händerna. Det är vanligt att den hand som används mest påverkas, men det gäller inte alla.
Vanliga symtom på karpaltunnelsyndrom
Symtomen varierar från person till person. Vissa har ganska lindriga besvär, medan andra upplever att handens funktion påverkas tydligt.
Det vanligaste är att känseln förändras i fingrarna.
1. Domningar och stickningar i fingrarna
Ett typiskt tecken är att det sticker eller pirrar i tummen, pekfingret och långfingret. Även en del av ringfingret kan påverkas.
Känslan kan påminna om när handen har somnat. Ibland försvinner den efter några minuter, men den kan också komma tillbaka flera gånger under dagen.
2. Besvär som blir värre på natten
Många märker sina första symtom när de sover.
Om du sover med handleden kraftigt böjd kan trycket i karpaltunneln öka. Det kan göra att du vaknar av obehag eller domningar.
En del behöver skaka handen eller ändra sovställning för att känseln ska kännas bättre.
3. Svagare grepp och fumliga händer
När nerven påverkas kan du få svårare att använda handen som vanligt.
Du kanske märker att du:
- Tappar kaffekoppen eller andra mindre föremål.
- Har svårt att hålla i bestick.
- Behöver mer tid för att knäppa knappar.
- Känner dig osäker när du greppar saker.
- Har svårare att använda tummen vid precisionsarbete.
Om nervpåverkan blir långvarig kan musklerna vid tummen försvagas.
4. Smärta i handen och handleden
Karpaltunnelsyndrom kan även ge värk eller obehag kring handleden och handflatan.
Ibland känns smärtan längre upp i underarmen. En del upplever även obehag som strålar mot armbågen.
Det är dock viktigt att komma ihåg att smärta i armen kan ha flera olika orsaker. Alla sådana besvär beror inte på karpaltunnelsyndrom.
Varför får man karpaltunnelsyndrom?
Den direkta orsaken är att medianusnerven utsätts för ökat tryck i karpaltunneln. Men varför trycket uppstår kan skilja sig mellan olika personer.
I vissa fall finns en tydlig bakomliggande faktor. I andra situationer går det inte att hitta någon särskild orsak.
Upprepade rörelser och belastning
Om du använder händerna mycket under arbetsdagen kan du ibland utveckla besvär.
Det gäller exempelvis personer som arbetar med:
- Upprepade rörelser i handlederna.
- Långvarigt och kraftigt grepp om verktyg.
- Vibrerande arbetsredskap.
- Arbetsuppgifter där händerna hålls i samma position länge.
Att använda dator eller mobil är inte automatiskt en orsak till karpaltunnelsyndrom. Däremot kan vissa arbetsställningar och belastningsmönster förvärra befintliga besvär.
Graviditet och hormonella förändringar
Under graviditeten förändras kroppens vätskebalans. Det kan leda till att mer vätska samlas i vävnaderna, även runt handleden.
När utrymmet i karpaltunneln blir mindre kan trycket på nerven öka.
Besvären kan därför uppstå under graviditeten och ibland försvinna efter förlossningen.
Sjukdomar och andra riskfaktorer
Vissa hälsotillstånd är förknippade med en ökad risk för karpaltunnelsyndrom.
Exempel är:
- Diabetes.
- Reumatoid artrit och andra inflammatoriska ledsjukdomar.
- Nedsatt sköldkörtelfunktion.
- Tidigare skador eller frakturer i handleden.
Det betyder inte att alla med dessa tillstånd får karpaltunnelsyndrom. Det handlar om faktorer som kan öka risken.
Karpaltunnelsyndrom – övningar som kan hjälpa handen
Rörelseövningar kan vara ett komplement när du har besvär från handleden. De kan hjälpa dig att behålla rörligheten och minska stelhetskänslan.
Det är däremot viktigt att förstå att övningar inte säkert tar bort trycket på medianusnerven eller botar karpaltunnelsyndrom.
Börja försiktigt och undvik rörelser som ökar domningar, stickningar eller smärta. Om du har tydliga nervsymtom bör du rådgöra med en fysioterapeut eller arbetsterapeut innan du börjar med ett träningsprogram.
Övning 1: Öppna och stäng handen
Den här enkla rörelsen hjälper dig att hålla fingrarna rörliga.
Så gör du:
- Sitt bekvämt med underarmen vilande mot ett bord.
- Sträck försiktigt ut fingrarna.
- För ihop fingrarna och forma en mjuk knytnäve.
- Öppna handen igen utan att spänna dig.
- Upprepa rörelsen några gånger.
Försök att hålla handleden rak under hela övningen.
Övning 2: Spreta med fingrarna
Den här rörelsen tränar fingrarnas rörlighet och kontroll.
Så gör du:
- Håll handen framför dig med handflatan vänd nedåt.
- Spreta försiktigt med fingrarna.
- Håll positionen i några sekunder.
- För långsamt ihop fingrarna igen.
- Upprepa rörelsen lugnt.
Du behöver inte ta i maximalt. Små och kontrollerade rörelser räcker.
Övning 3: Mjuka handledsrörelser
Om handleden känns stel kan försiktiga rörelser hjälpa dig att behålla rörligheten.
Så gör du:
- Placera underarmen på ett bord.
- Låt handen vila utanför bordskanten.
- Rör handen långsamt uppåt och nedåt inom ett bekvämt rörelseområde.
- Undvik att pressa handleden till ytterlägen.
- Avsluta om du känner ökade nervsymtom.
Övning 4: Tumrörelser
Tummen har en viktig funktion när du greppar och håller i saker.
Så gör du:
- Håll handen avslappnad framför dig.
- För tummen försiktigt mot pekfingret.
- För tillbaka tummen till utgångsläget.
- För sedan tummen mot långfingret om det känns bekvämt.
- Upprepa rörelsen utan att tvinga tummen.
Hur ofta ska man göra övningarna?
Det finns inget träningsprogram som passar alla med karpaltunnelsyndrom. Anpassa därför rörelserna efter hur handen reagerar.
Börja med några få repetitioner och utvärdera hur handen känns efteråt. Om symtomen blir tydligare ska du avbryta övningen.
För mer allmän inspiration kring fysisk aktivitet kan du även läsa vår guide om träning hemma för nybörjare.
Behandling av karpaltunnelsyndrom
Vilken behandling som passar bäst beror bland annat på hur länge du haft besvär och hur mycket nerven påverkas.
Vid lindriga problem kan egenvård och ett handledsstöd vara tillräckligt. Om symtomen fortsätter eller förvärras kan andra behandlingsalternativ behöva övervägas.
Handledsstöd under natten
Ett handledsstöd, även kallat handledsskena eller ortos, kan hjälpa till att hålla handleden i ett neutralt läge.
Syftet är att undvika att handleden böjs kraftigt under sömnen. Det kan minska trycket på medianusnerven.
En arbetsterapeut kan hjälpa dig att välja och prova ut en skena som passar din hand.
Anpassa arbetet och vardagen
Om du använder händerna mycket under dagen kan små förändringar göra skillnad.
Prova exempelvis att:
- Ta korta pauser mellan upprepade arbetsmoment.
- Undvika att hålla handleden böjd under längre perioder.
- Växla mellan olika arbetsuppgifter.
- Minska kraften när du greppar verktyg.
- Använda båda händerna när det är möjligt.
Om du arbetar mycket vid datorn kan det också vara bra att se över hur du placerar tangentbord och mus.
Fysioterapi och arbetsterapi
En fysioterapeut kan hjälpa dig med anpassade rörelser och råd kring belastning.
En arbetsterapeut kan bland annat bedöma hur handen fungerar i vardagen och hjälpa dig med ergonomiska anpassningar och handledsstöd.
Behandlingen behöver anpassas efter dina symtom och hur mycket nerven är påverkad.
Kortisoninjektion
I vissa situationer kan en läkare överväga att ge en kortisoninjektion i karpaltunneln.
Behandlingen kan minska besvären under en period, men effekten är inte alltid långvarig. Läkaren bedömer om detta är ett lämpligt alternativ.
Operation vid mer uttalade besvär
Om nerven är kraftigt påverkad eller om andra behandlingar inte hjälper kan operation bli aktuell.
Vid ingreppet delar kirurgen ledbandet som bildar taket över karpaltunneln. På så sätt får medianusnerven mer utrymme och trycket minskar.
Operationen görs vanligtvis med lokalbedövning.
Efteråt behöver handen tid för att återhämta sig. Hur snabbt du kan återgå till vanliga aktiviteter beror bland annat på arbetets belastning och hur länge nerven varit påverkad.
När ska du söka vård?
Tillfälliga stickningar behöver inte alltid innebära något allvarligt. Men om du misstänker karpaltunnelsyndrom är det bra att vara uppmärksam på hur besvären utvecklas.
Kontakta en vårdcentral om:
- Domningarna och stickningarna inte försvinner.
- Du ofta vaknar på natten av obehag i handen.
- Besvären blir mer uttalade med tiden.
- Du får svårare att greppa eller hålla i föremål.
- Du märker att känseln i fingrarna försämras.
Sök vård snarast om du får tydlig eller tilltagande muskelsvaghet, konstant känselbortfall eller märker att musklerna vid tummen blir mindre.
Om domningar eller svaghet uppstår plötsligt tillsammans med exempelvis ansiktsförlamning eller talsvårigheter ska du ringa 112. Sådana symtom kan vara tecken på stroke och ska inte förklaras som karpaltunnelsyndrom.
Du kan också få råd om vart du ska vända dig genom sjukvårdsrådgivningen.
Vanliga frågor om karpaltunnelsyndrom
1. Kan karpaltunnelsyndrom försvinna av sig självt?
Ja, vissa lindriga besvär kan minska utan operation. Det gäller bland annat problem som uppstår under graviditeten. Om symtomen fortsätter eller blir värre bör du kontakta vården.
2. Vilka fingrar påverkas vid karpaltunnelsyndrom?
Vanligtvis påverkas tummen, pekfingret och långfingret. Även den del av ringfingret som ligger närmast långfingret kan få domningar och stickningar.
3. Är det bra att träna handen vid karpaltunnelsyndrom?
Försiktiga rörelser kan hjälpa till att behålla handens rörlighet. Övningar ska däremot inte orsaka mer domningar eller smärta. Anpassa träningen efter dina besvär och ta hjälp av en behandlare vid behov.
4. Hur länge ska man använda handledsstöd?
Det beror på hur omfattande besvären är och vilken typ av stöd du behöver. Ett handledsstöd används ofta på natten under en behandlingsperiod. En arbetsterapeut kan ge råd om hur länge det bör användas.
5. Kan karpaltunnelsyndrom påverka båda händerna?
Ja, besvären kan förekomma i båda händerna. Ibland börjar problemen i den ena handen och utvecklas senare även i den andra.
Ta hand om händerna och var uppmärksam på symtomen
Karpaltunnelsyndrom kan påverka allt från sömnen till vanliga arbetsuppgifter. Domningar, stickningar och ett svagare grepp är symtom som är bra att ta på allvar, särskilt om de blir återkommande.
Försök att undvika långvariga och ensidiga belastningar. Anpassa arbetsställningen, ta regelbundna pauser och använd ett lämpligt handledsstöd om det rekommenderas. Försiktiga rörelseövningar kan också vara ett komplement.
Det viktigaste är att inte vänta för länge om känseln försämras eller handen blir svagare. Kontakta en vårdcentral, ring 1177 eller prata med en läkare för personlig rådgivning.