Fibroadenom är en godartad (icke-cancerös) knöl i bröstet som består av körtel- och bindväv. Den känns oftast som en fast, rörlig och avgränsad knöl som inte gör ont. Fibroadenom är vanligast hos yngre kvinnor, särskilt mellan tonåren och 30-årsåldern, och kräver sällan behandling. Vid ny knöl i bröstet bör man ändå alltid låta en läkare undersöka den för att utesluta andra orsaker.
Introduktion
Att hitta en knöl i bröstet väcker ofta oro, även om de allra flesta knölar är helt godartade. Ett fibroadenom i bröstet är en av de vanligaste orsakerna till en avgränsad knöl hos yngre kvinnor och räknas som en godartad förändring i bröstvävnaden. I den här artikeln går vi igenom vad ett fibroadenom är, vilka symptom det kan ge, varför de uppstår, hur diagnosen ställs och när det kan vara läge att söka vård. Du får också konkreta svar på vanliga frågor om godartad knöl i bröstet, så att du känner dig tryggare i vad som är normalt och vad som bör undersökas närmare.
Vad är ett fibroadenom?
Ett fibroadenom är en godartad tumör som bildas av en blandning av körtelvävnad och bindväv i bröstet. Det är inte cancer och omvandlas i princip aldrig till cancer. Fibroadenom räknas som en av de vanligaste formerna av godartad knöl bröst och uppstår troligen genom att bröstvävnaden reagerar starkare än normalt på kroppens hormoner, framför allt östrogen.
Knölen är oftast rund eller oval, har en tydlig avgränsning mot omgivande vävnad och kan kännas nästan gummiaktig. Storleken varierar från några millimeter upp till några centimeter, och i sällsynta fall kan fibroadenom bli betydligt större.
Vanliga orsaker
Den exakta orsaken till varför fibroadenom uppstår är inte helt klarlagd, men flera faktorer tros spela in:
- Hormonell känslighet. Bröstvävnaden hos vissa personer reagerar starkare på östrogen och progesteron, vilket kan bidra till att körtelvävnad växer till en avgränsad knöl.
- Ålder och hormonella faser. Fibroadenom är vanligast under tonåren och fram till cirka 30 års ålder, alltså perioder med hög hormonell aktivitet. De kan även dyka upp eller växa under graviditet och hormonbehandling.
- Ärftlighet. Det finns visst samband med att fibroadenom förekommer i familjer, även om forskningen kring ärftlighet fortfarande är begränsad.
- Naturlig variation i bröstvävnad. Vissa personer har generellt “klumpigare” eller mer knölig bröstvävnad, vilket kan göra det lättare att både utveckla och känna ett fibroadenom.
Det är viktigt att komma ihåg att ett fibroadenom inte orsakas av något man gjort fel, och det går i dagsläget inte att förebygga på ett säkert sätt.
Vanliga symptom eller tecken
De flesta som har ett fibroadenom symptom-mässigt upplever följande:
- En fast, väl avgränsad knöl som lätt går att flytta under huden.
- Knölen gör oftast inte ont, men kan vara lite öm strax innan mens hos vissa.
- Formen är oftast rund eller oval med en jämn yta.
- Storleken kan öka något över tid, särskilt under puberteten eller graviditet, men förändras annars ofta långsamt.
- I sällsynta fall kan flera fibroadenom finnas samtidigt, i ett eller båda brösten.
Till skillnad från en del andra bröstförändringar sitter ett fibroadenom vanligtvis inte fast i huden eller bröstmuskeln, vilket är en av anledningarna till att det känns så rörligt vid undersökning.
Hur skiljer sig fibroadenom från andra knölar?
Bröstet kan förändras av flera olika anledningar, och det är inte alltid möjligt att avgöra typen av knöl bara genom att känna på den. Andra vanliga orsaker till knöl i bröstet är cystor (vätskefyllda blåsor), godartade förändringar kopplade till mens-cykeln, samt i mer sällsynta fall elakartade (cancerogena) förändringar.
En cysta kan ibland kännas mjukare eller mer spänd, medan ett fibroadenom vanligen är fastare och mer “gummiaktigt”. Eftersom det inte går att vara helt säker enbart genom att känna på knölen är det alltid läkaren eller en bröstmottagning som avgör vilken typ av undersökning som behövs.
Hur ställs diagnosen?
Vid misstänkt fibroadenom brukar utredningen ske stegvis:
- Klinisk undersökning. En läkare eller sjuksköterska känner på bröstet och bedömer knölens storlek, form och rörlighet.
- Bilddiagnostik. Ultraljud används ofta hos yngre personer, medan mammografi kan bli aktuellt beroende på ålder och fynd.
- Vävnadsprov (biopsi). Om bilddiagnostiken inte ger ett tydligt svar kan ett litet vävnadsprov tas för att med säkerhet fastställa att knölen är godartad.
Denna kombination av metoder, så kallad trippeldiagnostik, gör att man med hög säkerhet kan skilja ett fibroadenom från andra typer av förändringar.
Behandling av fibroadenom
Behandlingen anpassas efter knölens storlek, symptom och personens egna önskemål.
Uppföljning utan åtgärd
Många fibroadenom behöver ingen behandling alls. Om diagnosen är säkerställd och knölen är liten och inte ger besvär rekommenderas ofta enbart regelbunden uppföljning, till exempel med ultraljud efter en tid, för att se att knölen inte förändras på ett sätt som väcker misstanke.
Kirurgiskt avlägsnande
I vissa fall kan det bli aktuellt att operera bort fibroadenomet, till exempel om:
- Knölen växer snabbt eller blir stor.
- Den orsakar smärta eller obehag.
- Det finns osäkerhet i diagnosen efter övriga undersökningar.
- Personen själv önskar få knölen borttagen av trygghetsskäl.
Ingreppet är oftast litet och kan i många fall göras i lokalbedövning.
Andra behandlingsmetoder
I vissa vårdinrättningar erbjuds även minimalinvasiva metoder, som att avlägsna knölen genom en tunn nål (vakuumassisterad biopsi/excision) eller att frysa bort vävnaden (kryoablation). Vilken metod som är lämplig avgörs individuellt av behandlande läkare.
Vad kan man göra själv?
Ett fibroadenom kräver i sig sällan egenvård, men följande kan vara bra att tänka på:
- Lär känna dina bröst. Regelbunden, skonsam självundersökning gör det lättare att märka om något förändras.
- För gärna anteckningar. Notera ungefärlig storlek och plats på knölen så att du lättare kan beskriva eventuella förändringar vid uppföljning.
- Undvik onödig oro men var uppmärksam. De flesta knölar är godartade, men det är ändå klokt att låta nya eller förändrade knölar undersökas.
- Skön BH vid ömhet. Om knölen känns öm, särskilt inför mens, kan en väl sittande, stödjande BH kännas skönare.
Det finns inget vetenskapligt stöd för att kost, kosttillskott eller naturmedel kan få ett fibroadenom att försvinna, och sådana metoder bör inte ersätta medicinsk bedömning.
När bör man söka vård?
Man bör kontakta vårdcentral eller motsvarande om man:
- Upptäcker en ny knöl i bröstet som man inte kännt tidigare.
- Märker att en tidigare känd knöl växer eller ändrar form.
- Får indragning av huden, förändrad hudfärg eller vätska från bröstvårtan.
- Upplever smärta som inte går över eller som förvärras.
- Känner oro, oavsett om symptomen verkar milda.
Sök vård samma dag eller akut vid tecken som snabb svullnad, kraftig rodnad, feber i kombination med bröstsmärta, eller om en knöl sitter fast mot underliggande vävnad – detta är inte typiska tecken på fibroadenom men bör alltid bedömas skyndsamt av vårdpersonal.
Vanliga frågor
Är fibroadenom farligt?
Nej, ett fibroadenom är godartat och räknas inte som farligt. Risken att det utvecklas till bröstcancer är mycket liten, men diagnosen bör alltid fastställas av vårdpersonal.
Kan fibroadenom försvinna av sig själv?
Ja, hos en del personer, särskilt yngre, kan mindre fibroadenom krympa eller försvinna med tiden, framför allt efter klimakteriet när hormonnivåerna sjunker. Andra förblir oförändrade i storlek under många år.
Gör fibroadenom ont?
I de flesta fall gör fibroadenom inte ont, men vissa upplever lätt ömhet, särskilt i samband med mens eller hormonella förändringar.
Kan man få fibroadenom i båda brösten samtidigt?
Ja, det är möjligt att ha fibroadenom i ett eller båda brösten, och en del personer utvecklar flera knölar över tid.
Behöver alla fibroadenom opereras bort?
Nej. De flesta behöver ingen operation utan följs istället upp regelbundet. Operation blir aktuellt om knölen växer, ger besvär eller om diagnosen är osäker.
Kan fibroadenom påverka amning senare i livet?
I de flesta fall påverkar ett litet, obehandlat fibroadenom inte amningsförmågan. Om knölen är stor eller har opererats bort kan det i vissa fall ha viss påverkan, vilket är bra att diskutera med läkare eller barnmorska vid graviditet.
Medicinsk information: Innehållet är endast avsett som generell information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta vården eller en läkare vid oro eller kvarstående besvär.