Ont i brösten är oftast ofarligt och beror på hormonella förändringar, muskelspänningar eller normal bröstvävnad som reagerar på tryck och rörelse. Smärtan kan sitta i ett eller båda brösten, komma och gå, eller vara konstant. I sällsynta fall kan bröstsmärta bero på något som behöver bedömas av vården, särskilt om den är ny, ensidig och kommer tillsammans med andra symptom.
Ont i brösten är ett av de vanligaste symptomen som får människor att söka information på nätet, och oron kring vad smärtan kan betyda är fullt förståelig. De flesta som upplever ömma bröst eller smärta i bröst har en helt normal och ofarlig förklaring, ofta kopplad till hormoner, muskler eller bindväv. Samtidigt finns det tillfällen då smärtan är ett tecken på att man bör låta en läkare titta närmare på det.
I den här artikeln går vi igenom de vanligaste orsakerna till ont i brösten, hur du kan skilja mellan olika typer av smärta, vad du själv kan göra för att lindra besvären och när det är dags att söka vård. Vi tar också upp specifika situationer som ont i vänster bröst, ont i höger bröst och ont under höger bröst, eftersom placeringen av smärtan ofta väcker extra frågor.
Vanliga orsaker till ont i brösten
Bröstsmärta kan ha många olika förklaringar, och orsaken avgör ofta hur smärtan känns och hur länge den varar.
Hormonella förändringar
En av de allra vanligaste orsakerna till ömma bröst är hormonsvängningar under menstruationscykeln. Många kvinnor märker att brösten blir spända, tunga och ömma några dagar innan mens, vilket beror på förändrade nivåer av östrogen och progesteron. Smärtan brukar minska eller försvinna när mensen kommer. Även graviditet, klimakteriet och vissa former av hormonell preventivmedel kan ge liknande symptom.
Om du vill hålla koll på var i cykeln du befinner dig kan det vara till hjälp att använda Friskliv.coms mens- och ägglossningskalkylator för att se om smärtan följer ett mönster.
Muskel- och bindvävsrelaterad smärta
Smärta som känns skarp, molande eller förvärras av rörelse kommer ofta inte från själva bröstet utan från musklerna i bröstkorgen, revbenen eller bröstväggen. Detta kan uppstå efter träning, tunga lyft, dålig hållning eller en ansträngning man inte tänkt på. Den här typen av smärta brukar gå att förstärka genom att trycka på ett specifikt område eller genom vissa rörelser.
Cystor och godartade knölar
Bröstvävnad innehåller körtlar, fett och bindväv, och det är vanligt att utveckla ofarliga cystor eller fibroadenom, alltså godartade knölar. Dessa kan kännas ömma, särskilt inför mens, och storleken kan variera över tid. De flesta cystor kräver ingen behandling men bör ändå undersökas om de är nya eller växer.
Infektion (mastit)
Mastit är en inflammation i bröstvävnaden som är vanligast hos ammande kvinnor, men den kan även förekomma hos andra. Symptomen brukar innefatta rodnad, värme, svullnad och ibland feber. Mastit kräver ofta behandling och bör bedömas av vården.
Läkemedel och preventivmedel
Vissa mediciner, särskilt hormonella preventivmedel och hormonbehandlingar, kan ge ömma eller smärtande bröst som biverkning. Om besvären uppstår i samband med att du börjat med ett nytt läkemedel kan det vara värt att nämna det för din läkare eller barnmorska.
Refererad smärta från andra organ
Ibland upplevs smärta i bröstet trots att den egentligen kommer från ett annat område, till exempel matstrupen, magsäcken eller till och med hjärtat. Detta kallas refererad smärta och är en viktig anledning till att smärtans karaktär och sammanhang är betydelsefulla att uppmärksamma.
Ont i vänster bröst eller höger bröst – spelar sidan roll?
Många undrar om det har betydelse om smärtan sitter i vänster eller höger bröst. I de flesta fall handlar ensidig smärta helt enkelt om att en cysta, muskelspänning eller körtelvävnad råkar vara mer aktiv eller irriterad på just den sidan, vilket är normalt.
Ont i vänster bröst väcker ibland oro för hjärtat, eftersom hjärtat sitter på vänster sida. Bröstsmärta som beror på hjärtat känns dock oftast som tryck, tyngd eller åtstramning mitt i eller över hela bröstkorgen, snarare än en avgränsad, punktvis smärta i själva bröstvävnaden. Om smärtan sprider sig till arm, käke eller rygg, eller kommer tillsammans med andningssvårigheter, ska du söka akut vård.
Ont i höger bröst har sällan koppling till hjärtat och beror oftast på samma vanliga orsaker som nämnts ovan: hormoner, muskler eller godartade förändringar i bröstvävnaden.
Ont under höger bröst kan ibland bero på revbensrelaterad smärta, matsmältningsbesvär eller muskelspänning i området kring bröstkorgens nedre del snarare än bröstvävnaden i sig. Om smärtan är kraftig, ihållande eller kommer tillsammans med feber, illamående eller svullnad bör den bedömas av vården.
Vanliga symptom och tecken vid ont i brösten
Symptomen vid bröstsmärta varierar beroende på orsak, men vanliga tecken är:
- Ömhet eller tyngdkänsla, ofta kopplat till mensen
- Molande eller stickande smärta som rör sig eller står still
- Smärta som förvärras vid beröring, tryck eller rörelse
- Svullnad eller knottrig känsla i bröstvävnaden
- Enstaka eller återkommande smärta i ett eller båda brösten
Det är också vanligt att smärtan varierar i intensitet från dag till dag, särskilt om den är hormonellt kopplad.
Vad kan man göra själv?
För de flesta med ofarlig bröstsmärta finns det enkla saker som kan lindra besvären:
- Använd en välsittande behå, gärna en sport-bh vid träning, för att minska belastningen på bröstvävnaden.
- Prova värme eller kyla på det ömma området, beroende på vad som känns bäst för dig.
- Undvik onödigt tryck genom att vara uppmärksam på hur du sover och sitter.
- Minska koffeinintaget om du märker ett samband, även om forskningen kring detta är blandad.
- Håll koll på din cykel för att se om smärtan följer ett hormonellt mönster.
- Vila muskler och bröstkorg om smärtan verkar komma från ansträngning eller träning.
Dessa råd är allmänna och passar inte alla situationer. Om smärtan inte förbättras eller om du är osäker på orsaken är det alltid bättre att rådfråga vården än att vänta och hoppas att den går över.
När bör man söka vård?
De flesta som har ont i brösten behöver inte söka vård akut, men det finns tydliga situationer där en bedömning är viktig.
Sök vård samma dag eller inom kort om du har:
- En ny knöl som inte försvinner
- Smärta som bara sitter på ett ställe och blir värre över tid
- Rodnad, värme, svullnad eller feber i bröstet
- Förändringar i hudens utseende, till exempel gropighet eller indragning
- Vätska eller blod från bröstvårtan utan att du ammar
Sök akut vård omedelbart om du får:
- Tryck, tyngd eller åtstramning över bröstet som sprider sig till arm, käke, nacke eller rygg
- Andfåddhet, kallsvettning, yrsel eller illamående tillsammans med bröstsmärta
- Plötslig, kraftig smärta som känns annorlunda än vad du är van vid
Dessa symptom kan i sällsynta fall tyda på ett hjärtproblem och ska alltid tas på allvar, oavsett ålder eller kön.
Vanliga frågor
Är det normalt att ha ont i brösten innan mens?
Ja, det är mycket vanligt att brösten känns ömma, tunga eller spända dagarna innan mens på grund av hormonella förändringar. Besvären brukar minska när mensen börjar.
Kan stress orsaka ont i brösten?
Stress i sig orsakar sällan smärta direkt i bröstvävnaden, men stress kan bidra till muskelspänningar i bröstkorg och axlar som kan kännas som bröstsmärta.
Betyder ont i ena bröstet att något är fel?
Inte nödvändigtvis. Det är vanligt att smärta eller ömhet sitter mer på ena sidan, ofta kopplat till cystor, körtelvävnad eller muskelspänning. Om smärtan är ny, ensidig och ihållande bör den ändå undersökas.
Kan träning orsaka smärta i brösten?
Ja, träning utan tillräckligt stöd, exempelvis en otillräcklig sport-bh, kan skapa belastning på bröstvävnaden och ge ömhet. Muskler i bröstkorgen kan också bli ömma efter styrketräning.
Är ont i brösten vanligt under klimakteriet?
Ja, hormonella förändringar under klimakteriet kan ge både ökad och minskad bröstkänslighet, och det varierar mycket mellan individer.
När ska jag vara orolig för bröstsmärta?
Var särskilt uppmärksam om smärtan är ny, ensidig, ihållande, kommer med en knöl, hudförändringar, feber eller om den sprider sig till arm, käke eller rygg. Då bör du kontakta vården.
Medicinsk information: Innehållet är endast avsett som generell information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta vården eller en läkare vid oro eller kvarstående besvär.